I början av det nya årtusendet är det fortfarande många människor som i kristendomen söker en källa till en religiös dimension och till andliga perspektiv. Kristendomen har förändrat sig otaliga gånger genom tiderna utifrån människans och mänsklighetens ändrade behov och möjligheter. Kristensamfundet ser det som sin uppgift, att bidra till att detta behov blir uppfyllt utifrån en modern ståndpunkt och ett tidsenligt medvetande.

Kristendomen ses som en levande och dynamisk verklighet, som inte bara är tillgänglig i den form den har fått genom traditionen och genom reformationen, men även så som den kan upplevas genom förnyelse vid dess källa: “Och se, jag är med er alla dagar till världens slut”. (Matt. 28,20)

Kristensamfundet förstår sig som en vid källan förnyad form av kristendomen, där sakramenten – de heliga rituella handlingarna – har en central plats. I bestämda livssituationer har sakramenten tidigare kunnat förbinda människorna med deras gudomliga ursprung och andliga mål. Också i dag kan genom dessa handlingar människorna bli förda fram till en upplevelse av det översinnliga som en realitet, som verkar in i denna värld.

Sakramenten förmedlas vid avgörande ögonblick i människans liv:

• dopet vid ingången till livet på jorden
• konfirmationen vid övergången från barndomen till ungdomen
• bikten vid vändpunkter i biografin och som förberedelse till kommunionen
• vigseln som välsignelse av äktenskapet
• prästvigningen när det prästerliga uppdraget förmedlas.
• den sista smörjelsen som förberedelse för döden.

Människovigningens Handling är nattvardsgudstjänsten. Människovigningens Handling samlar och formar församlingen genom nattvarden. Därvidlag bildas en kraftkälla till de övriga sakramenten; Människovigningens Handling blir medelpunkten i Kristensamfundets religiösa liv. Var och en som finner en hemvist för sitt religiösa liv i sakramenten och i utövandet av dem kan bli medlem. Utgångspunkten är den individuella erfarenheten och insikten: Att Kristus kan verka in i världen genom sakramenten.

För prästerna i Kristensamfundet är studiet av antroposofin en viktig impulskälla både för det egna arbetet med evangelierna men också som bakgrund för själavården. Prästerna har lärofrihet så länge som det de förkunnar är i enlighet med sakramentens innehåll och intention.

Kristensamfundet blev grundlagt 1922 och började sin verksamhet i Sverige 1937. I dag finns det församlingar i Stockholm, Göteborg, Järna och Norrköping, samt filialer i Rörum (Skåne), Örebro, Delsbo och Umeå. Kristensamfundet har sommarverksamhet på Gotland på Davide vid Gammelgarn.

(John Rawcliffe, Felix Nieriker)